Hur är det möjligt att forma ljudinstallationer som skapar välbefinnande?

Buller räknas idag som ett globalt folkhälsoproblem, något som i värsta fall kan orsaka hälsoproblem och sömnstörningar. Bullerdämpande insatser som eliminerar ljud kan vara ett sätt att öka välbefinnandet. Samtidigt kan det finnas ljud som får oss att må bättre. I denna kartläggning har vi studerat exempel på hur ljuddesign i form av adderat ljud kan användas för att framkalla positiva effekter.

Förutom buller vet vi ganska lite om hur ljud kan påverka välbefinnande i praktiken. Musik har förmåga att uttrycka och trigga olika emotionella tillstånd. Även ljud från naturen, som ljudet av vatten eller fåglar, är ett vanligt och användbart designverktyg för att skapa rofyllda miljöer. I denna kartläggning har vi studerat exempel med ljudinstallationer, där ljuddesign använts i syfte att främja välbefinnande. Vi har särskilt fokuserat på fyra typer av användarmiljöer som erbjuder både utmaningar och potential. Utifrån resultatet pekar vi ut designmöjligheter som vi anser bör ligga till grund för vidare designprojekt och forskningsstudier.

Vårdmiljöer

Att utforma ljuddesign i vårdmiljöer är särskilt känsligt och utmanande. Dels eftersom själva arbetsplatsen ställer stora krav på kommunikation och problemlösning, dels med tanke på vårdtagares behov av återhämtning, vila och stimulans. Följande tre inriktningar för ljuddesign har identifierats som intressanta att ta vidare och testa:

• Varningar och andra ljud från tekniska system. Larmljud och signaler är vanligt förekommande i vårdmiljöer. Dessa ljud är i dagsläget inte utformade för att bidra till en god ljudmiljö och välmående hos personal och patienter. Här finns potential att utforma mer skonsamma ljud som även kan tolkas av personalen på ett enklare sätt.
• Bakgrundsmusik. Forskning har visat att musik i vårdmiljöer kan bidra till ökad trivsel hos patienter samt lägre stressnivå hos personal. Skillnader i personlig musiksmak kan emellertid leda till olika effekter av musiken som spelas.
• Ljudinstallationer som väcker positiva känslor. Ljudinstallationer på begränsade ytor som innehåller musik eller naturljud kan skapa såväl stimulerande som lugnande oaser för patienter, anhöriga och personal som som vistas på gemensamma ytor. En interaktiv installation kan vara ett bra verktyg för att göra miljön och tillvaron mer stimulerande och minska tristess.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer är särskilt utmanande eftersom de ställer höga krav på kommunikation och avsaknad av störmoment som kan hindra god inlärning. Kartläggningen har identifierat följande designinriktningar som särskilt intressanta att studera vidare i praktiska designprojekt:

• Akustikförbättringar. God akustik i lärandemiljöer kan vara en förutsättning för att elever ska kunna ta till sig kunskaper på ett effektivt sätt. Att förbättra akustiken i klassrum har i viss forskning visat sig få oanade effekter, som ökad sammanhållning i gruppen samt hur eleverna ser på relationen till läraren.
• Bakgrundsmusik. Musik kan upplevas som positivt av elever i klassrum och laborationssalar, men fungerar generellt bäst i situationer med låga kognitiva krav.
• Naturljud som bakgrundsljud. Naturljud i klassrum, t.ex. ljud från fåglar, kan upplevas som positivt av eleverna men även upplevas som störande. Ljud som associerar till naturen kan även skapa känslan av en sammankoppling mellan inomhusmiljön och utomhusmiljön, vilket kan upplevas positivt av eleverna.

Urbana rekreationsmiljöer

Urbana rekreationsmiljöer kan fylla en viktig funktion för återhämtning. Stadsbuller kan ha en negativ effekt på välmående och har en tendens att associeras till känslor av otrygghet. Följande inriktningar för ljuddeisgn har identifierats som särskilt intressanta:

• Ljud från vatten. Ljudet av vatten kan vara särskilt effektivt för att maskera andra ljud, som stadsbuller i en rekreationsmiljö.
• Installationer som kombinerar ljud och bild. Forskning har visat att enkla visuella representationer av vatten, i kombination med realistisk ljuddesign, kan ge positiva effekter på återhämtning i en rekreationsmiljö. De enkla visuella elementen som kompletterar ljudet skulle kunna bestå av blåa paneler eller ljus.
• Installationer som nyttjar stadsbullret. Forskning har visat på intressanta möjligheter att använda informationsmaskering i urbana ljudinstallationer. Det innebär att ljudinstallationen nyttjar befintliga klanger i stadsljudet och förändrar ljudets mening. Exempelvis kan ljud adderas så att det ambienta stadsbullret i stället uppfattas som en rinnande fors.

Virtuella miljöer

Att använda ljuddesign i virtuella verklighet (VR) öppnar upp nya spännande tillämpningar för ökat välbefinnande. Nedanstående inriktningar kan vara särskilt intressanta för fortsatta designprojekt:

• VR för återhämtning. Ljuddesign kan användas som en del i VR-miljöer, utformade för att skapa en avstressande effekt. Det kan t.ex. handla om naturmiljöer i VR där ljudet bidrar till en inneslutande och realistisk upplevelse. Forskning har visat att val av ljuddesign kan påverka resultatet av stressterapi i VR.
• VR som distraktion. Forskare har lyft ljuddesign som ett möjligt verktyg då VR (t.ex. spel) används för att distrahera från smärta. Musik kan vara ett särskilt intressant designelement då musiken, förutom att ha en distraherande effekt, även kan ha förmåga att trigga positiva emotioner och minnen hos lyssnaren.

Att tänka på

Kartläggningen har pekat ut musik och naturljud som lovande designverktyg för ljudinstallationer med syfte att främja välbefinnande. Det är viktigt påpeka att det är svårt förutse effekter av specifika ljud och sammanhang. Människor kan inte enkelt blunda för ljud, och det uppfattas i alla riktningar kring lyssnaren. Små detaljer i ljudet, eller sammanhanget det spelas i, kan avgöra om det är en lyckad installation. Vi vill därför ge följande råd vid implementering av ljudinstallationer:

1. Implementera ljud som fyller ett syfte. Ljud som inte har någon funktion för lyssnaren blir lätt oönskat buller.
2. Anpassa ljudets design till syftet. Ska ljudet ha en lugnande eller stimulerande effekt? Är det nödvändigt att det låter väldigt alarmerande för att det är en varning?
3. Analysera vilka människor och aktiviteter som kommer att utsättas för ljudet kring installationen. Kan ljudet vara oönskat eller störande för dessa personer/grupper? Försök anpassa uppspelningen av ljudet till omgivningen om det behövs, exempelvis genom att anpassa ljudnivå eller använda riktade högtalare.  
4. Testa lösningar med användare, gärna flera gånger och i verklig kontext. Uppdatera ljuden, ljudnivåer eller övrig installation baserat på feedback från användarna.